Under sommarens resa norröver ville vi passa på att vandra i Skulekogens nationalpark. Vi fick tips om att ta oss till entré syd för att där följa Högakustenleden mot Slåttdalsskrevan.
Vid parkeringen förstår vi att nationalparken är väldigt populär. Parkeringen är rejält tilltagen men ändå hittar vi inte en enda ledig plats och fler bilar är på ingående efter oss. Plötsligt så upptäcker vi att det finns en smal plats kvar bredvid handikapplatserna. Efter att ha gått ut och kollat en gång extra så konstaterar vi att vi fick den allra sista platsen utan att ta utrymmet från handikapplatserna. Nu är det bara att ge sig ut på vandringsleden med vatten för en dag och ordentlig matsäck i ryggsäckarna. Första biten går mycket på spänger genom ganska djup och sval granskog. Efterhand glesnar skogen lite och man börjar se hur landhöjningen har påverkat landskapet med stora klapperstensfält bredvid stigen.
Efter att vi passerat klapperstensfälten fortsätter vi genom lite mer blandad skog och någon liten mosse innan stigningen mot Slåttdalsskrevan börjar på riktigt.
Till slut kommer vi in i själva skrevan med sina mäktiga bergväggar. Här hamnar vi inför två val. Ena alternativet är att fortsätta genom skrevan för att komma hela vägen till Tärnättvattnet och luncha där innan vi i så fall skulle återvända samma väg. Alternativet är att lämna Högakustenleden och ta oss uppför berget på den blå stigen mot toppen på Slåttdalsberget. Vi bestämde oss för att det senare alternativet skulle passa bra denna soliga och varma dag. Då kunde vi äta vår lunch på toppen och låta vindarna svalka oss.
När lunchen är slut letar Lasse och Erik upp en geocache som ska finnas gömd nära toppen. Sen fortsätter vi längs bergstoppen tills stigen börja slingra sig ner tillbaka mot skogen igen. Erik tar som uppdrag att förbättra alla rösen som markerar leden.
Till slut är vi tillbaka längs Högakustenleden och ska bara ta oss den sista biten genom skogen mot parkeringen. Vi kan konstatera att det är en mycket speciell nationalpark med spännande lämningar från landhöjningen och makalöst vacker utsikt över Bottehavet. Man ska vara i hyfsad vandringsform och inte ha allt för jobbig att röra sig i den kuperade och ibland svårfocerade terrängen.
Länktips för dig som blir nyfiken och vill dit:
Friluftsbyn med boende och camping
