Vad kan vara bättre än att starta vårsäsongen med ett helgläger på Kinnekulle. Eriks cykelklubb CK Master gjorde det i helgen. Några av de snabbare grupperna har visserligen hållit igång hela vintern med cykling ute på lördagarna men den här helgen var en del av de som haft uppehåll under vintern också med. Vi hade möjligheten att hänga cyklarna på bilen och följa med hela familjen för en härlig helg.
Efter middag på Rasta i Götene kom vi fram till Falkängens vandrarhem i Hällekis i norra änden av Kinnekulle. Detta blev vårt basläger under helgen. Erik delade rum med några av klubbkompisarna och jag och Lasse fick ett eget rum. Erik klarade sig mycket själv och vi föräldrar kunde cykla på egna turer när barnen och ungdomarna var ute i sina grupper med sina ledare. Mattider och kvällssamling var gemensamma för alla.
Lasse och jag cyklade med en föräldrargrupp där föräldrar som inte är ledare kan cykla tillsammans. Vi är tre föräldrar i gruppen som har lovat att försöka dra igång en föräldragrupp på lördagsträningarna i vår när våra barn är ute i skogen. Den här helgen blev det lite av en premiär för gruppen och vi var nio föräldrar som gjorde tre härliga turer tillsammans.
Första turen på lördag förmiddag startade med lite oönskat regn och efter en stund blev det mest dimma som hängde kvar över Kinnekulle. Vi kämpade oss på blå och orange (Kinnekulleleden) vandringsled upp mot Högkullen och utkikstornet där. I dimman missade vi tornet men fick ca 16 km härlig cykling på stigarna runt om.
På eftermiddagen hade vädret klarnat och solen tittade fram. Vi fick snart stanna och plocka av oss ett lager kläder eller två. Nu cyklade vi mot kalkstensbrottet där vi tog en fikapaus. I det sköna vädret blev det flera stopp för att titta på både kalkbrott och en misstänkt grodpöl. Lasse passade på att göra några snabbstopp för att hitta någon geocache men han var snart ikapp oss övriga igen. Tussilago och blåsippor stod i full blom och både citron- och nässelfjäril syntes. Större hackpett trummade och de som cyklade längst fram råkade skrämma upp en morkulla. 20 km klarades av den här turen. På kvällen hoade kattugglor utanför vandrarhemmet.
På söndagen fick vi möjlighet till en sista förmiddagstur innan det var dags att packa ihop och städa efter oss. Nu var det mulet igen men ingen dimma och vi strävade rakt upp mot utsiktstornet. Vi ville ju inte missa högsta punkten. Jag samlade hela gänget framför det stängda utkikstornet och tog en gruppbild innan vi hittade riktigt härliga stigar tillbaks ner mot vandrarhemmet. 13 km klarades av på turen. Många uppförsbackar och höjdmeter blev det men också härliga utförsslingor. Inga skador värre än lite skavsår och inga punkteringar eller havererade cyklar. Föräldragruppen fick en riktigt bra start!
Vad gjorde Erik hela helgen då. Jo han körde med mörkblå grupp. Eftersom de cyklade både längre och mycket snabbare än vi föräldrar så har jag fått några bilder från en av tränarna förutom ett par bilder som jag passade på att ta när han stoppade upp vi oss på väg hem från sista turen. Han säger att han haft en toppenbra helg och vi konstaterar att han är skönt trött efter sina träningspass på kullen.
