Enafors – Handöl – Storulvån – en geocachingtur med regnskurar

När vi vaknar på morgonen den här dagen och tittar ut ligger molnen lågt över bergen och regnet strilar ner i små skurar. Den här dagen blir det ingen topptur eller långvandring säger vi till varandra. Det verkar som geocaching är en het kandidat för dagens verksamhet, då man kan komma snabbt till bilen om det skulle börja ösa ner.

Vårt första stopp denna dagen är Enaforsholm – en gård med gästgiveri alldeles intill Enan. Vid denna gård ligger ett näs på vilket det verkar vara scoutbesök m.m. ganska ofta. En väl upptrampad stig och ett par grillplatser. Dessutom en liten miniserie med geocacher som vi väldigt gärna besöker!

Den sista av dessa cacher hade svårighetsgrad 4 och verkade vara en fristående cache. Den ägnade vi oss åt en liten stund – den var faktiskt svår att hitta. Ett lerigt stup ner i forsen gjorde det inte lättare att söka särskilt som GPS-en nollade ungefär där. Erik höll förtvivlat i mig och bönade och bad att jag skulle gå från kanten.

När han inte tittade hängde jag mig ut i en björk och tittade ordentligt, och då fick jag syn på den lille rackaren! En svart bison (mycket liten behållare) hängde i ett vitt snöre som inte gick att se uppifrån. Glad i hågen över att inte behöva lämna några DNF-er (did not find) efter oss gav vi oss iväg mot bilen.

Vi åker vidare med små stopp längs vägen för att göra små glada gubbar längs vägkanten (cacher man loggat ser ut som små gulliga smileys på kartan) Ett av målen idag är Handöl hade vi tänkt. Vi parkerar bilen och skall börja titta på den första cachen i Handöl.

Den är lite oklar så jag gräver i min ficka efter mobilen – som borde legat där. Jag gräver i nästa ficka… och i nästa! Vänder upp och ner på ryggsäcken – men ingen mobil! Jag ber Anna ringa upp den, men vi hör ingenting! Jag lånar Annas mobil och letar efter den med dess inbyggda GPS. Konstigt nog får jag eko vid forsen i Enaholm.

Det är ju inget annat att göra än att ge sig iväg dit och titta efter den på platsen den uppger. Det tar en stund, men så hittar jag den liggandes på en slänt alldeles intill stupet ner i forsen. Den måste ha trillat ur fickan när jag lyfte fram cachen där! Hade glömt stänga till fickan! Nu börjar jag bli gammal!

Så glad jag blev att den inte hade hoppat vidare ner i forsen eller hamnat på en onåbar klipphylla eller nåt piffigt! Med telefonen på sin plats i fickan återvänder vi till Handöl och återupptar verksamheten där.

Det såg inte bättre ut än att Handöls stenhuggeri var nerlagt! Där var ingen verksamhet över huvudtaget! Vi trampade in på fabriksområdet och vandrade runt mellan de stora övergivna stenblocken.

Vi promenerade vidare ner mot forsen där Erik hittade en klassisk hängbro av den längre modellen! Såklart att han ville testa hållfastheten… Inte nåt i min smak som gärna har fast mark under fötterna! Nu var Erik mycket kaxigare än vid Enaforsholm där han förtvivlat  ryckte i mig så fort jag tittade åt forsen…

Dagen därpå regnar det fortfarande, men vi kämpar oförtrutet på med vår geocaching. Nu har vi siktet inställt på en cache på andra sidan Handölan på vägen bort mot samevistet Tjallingen. Vi tar ett par cacher till på vägen dit. Det är en hel del att göra bara på vägen upp mot Storulvån. Bland annat passerar man en koppargruva här! Vi tittar in lite i gruvan men det regnar så smått så vi skyndar till bilen.

När vi kommer till fjällstationen passar vi på att inta vår lunch innan vi ger oss iväg på leden mot cachen.

Efter fullbordat uppdrag återvänder vi till Storulvåns fjällstation! Nu är vi sugna på en fika. Regnet har faktiskt upphört så vi tar av oss våra våta regnkläder, inhandlar varsin kaka och dryck och placerar oss på övervåningen. Jag måste lägga in en recension här! Den morotskakan vi intog här på fjällstationen hör till det smarrigaste jag ätit! Generöst med jättegod välbalanserad topping och saftig och god inuti! Lasse ger fem av fem cachegömmor i betyg! Erik slurpar i sig en lika smarrig kladdig chokladkaka och ser lika glad ut som vi! Gissar att hans betyg ligger runt femman också!

När vi fikat klart och vilat upp oss lite efter den korta lilla fjällturen går vi tillbaka till bilen. Det börjar så småningom dra sig mot middagsdags på vandrarhemmet. Vi hinner med ytterligare ett stopp vid gruvan så även Anna får en chans att se den!

Det är ett imponerande konstverk att beskåda i taket! En fantastisk mosaik av bergarter, kopparoxid och lavar! Vi ångrar inte andra stoppet vid denna gruva! Vagt anar vi verksamheten vid denna gruva för så längesedan…

Den sista cachen för dagen får bli en cache på vägen ner mot Handölan – den här gången från östra sidan. Den ligger en bit upp i slänten så vi kommer inte ens i närheten av forsen denna gången.

Regnmolnen hänger åter blytunga över våra huvuden och vi skyndar mot bilen. Vi hinner nästan fram! När vi sätter oss i bilen regnar det tungt! Vi återvänder till vandrarhemmet och den goda middagen som står framdukad! En bra avslutning på en händelserik dag!